29 juni 2006
Söndag?
27 juni 2006
Dags för Bliss Stage?
För er som inte har så bra koll är det ett ganska mörkt scifi-spel som utspelar sig i en nära framtid där utomjordingar har invaderat vår planet och försatt hela den vuxna befolkningen i ett slags komatillstånd av ständigt drömmande. Man spelar ungdomar som blir tvungna att överleva och utkämpa ett krig emot inkräktarna i deras egen drömvärld. Dess regler behandlar framförallt förhållanden mellan människor och hur de under en situation av extrem press faller ner i en ond spiral som sakta men säkert leder till undergång. Varje spelare kontrollerar en "drömpilot" och ett "ankare" till en annan spelares pilot. Ankaret fungerar som en guide genom drömvärlden, som håller piloten vid liv genom starka känslomässiga band. En liten teaser som beskriver den relationen ur ankarets synvinkel (och demonstrerar tonen i spelet rätt bra) finns här: http://benlehman.blogspot.com/2005/09/bliss-stage-anchors.html
Kapitel 2 "Slagfältet Kwan-Tis förbannelse"
Jag tänker plita ner en liten sammanfattning/stämningstext här som jag uppdaterar med jämna mellanrum idag eftersom jag inte hinner skriva allt på en gång under arbetstiden. Håll till godo.

I vårt andra kapitel reste vi söderut till den massiva öknen Tekhme, där en uråldrig förbannelse vilar över slagfältet Kwan-Ti. Här vaknar andarna av de tre mäktiga krigsherrar vars härar möttes på fältet till liv vart hundrade år, när de rätta stjärnorna står i linje över himlavalvet. En mystisk samling ökenryttare, som härstammar från en uråldrig nomadklan, hade i sin ägo den unga skönheten Dhala. Om henne sade profetian att hon en gång skulle bära de tre krigsherrarnas andar i sin kropp, och att de skulle återfödas i hennes sköte. Till detta ändamål hade ryttarna sedermera vigt sitt liv, och de vallfärdade därför till den mytomspunna platsen.
Vad de inte räknat med var att även en riddarorden från ett fjärran land, på korståg i södern, hade rest till platsen för att innesluta andarna i den urna de vigt sina liv åt att försvara. När de dessutom stötte på den vansinnige och förvildade Traal eskalerade situationen ytterligare. Slagfältet hade även sin lokalbefolkning, bestående av eremiten och shamanen Shandarran, som till varje pris ville skydda det majestätiska skådespel som skulle komma att äga rum.
Vid drabbningens slut hade riddarorden misslyckats med sitt mål, och böjt sig för den nybefruktade modern till de tre andarna. Shandarrnan fick tag på urnan, men vände åter till sin lerhydda i bittert vredesmod då han inte lyckats hindra inkräktarna från att störa profetian och trehärarsslaget. Simon Croquet, reinkarnationen av en uråldrig häxmästare (vi borde komma på ett namn och lite mer historia bakom honom någon gång) fängslades ännu en gång i urnan men lyckades till sist besätta en annan kropp. Den tillhörde Bayar, andemoderns älskare som hela tiden planerat att ta henne därifrån innan ritualen hann utföras. Traal valde sent omsider även han att ansluta sig till riddarna och kvinnan som nu bar de mäktiga härförarna i sin kropp.

26 juni 2006
AG&G Kapitel 1 "Staden Cicerus öde"

För att fördriva tid på jobbet tänkte jag spåna lite kring settingen för det senaste AG&G-spelet vars berättelse skall få sin fortsättning ikväll. Det är alltid lättare för oss att lägga till färg om vi har en del gemensam grund att stå på. Därför slänger jag bara fram lite tankar som har slagit mig sedan vi spelade sist.
Först och främst, staden ifråga heter Cicerus och påminner en hel del om en grekisk stadsstat (den har exempelvis en egen armé) med en mer romersk styrelseform. Rent estetiskt är känslan också starkt influerad av det tidiga romarriket. Mycket akvedukter, marmor och vit sten alltså. Staden styrs av en grupp senatorer, valda av Kejsaren och hans råd. Jonas karaktärs far är/var en av dessa. Man utövar en form av monoteistisk religion, vars läror har tolkats och omtolkats en hel del vilket i sin tur har lett till att en stor samling olika kulter och sekter uppstått med sin egna individuella prägel. Joels karaktär och prästinnan tillhörde en sådan. Kanske även Reins riddarorden.

Kulturen bland stadens övre ekonomiska skikt (som faktiskt är ganska stort tack vare en utbredd slavhandel) präglas framförallt av en slags Caligula-artad dekadens, där mycket tid ägnas åt olika konstarter, vin, frosseri, sex och framförallt missunnsam ryktesspridning och kallsint ränksmide. Den typ av aktiviteter man kan engagera sig i då man äger slavar som sköter alla andra sysslor, helt enkelt...
Det kommer mer senare, nu ska jag försöka arbeta lite.
Spel ikväll?
Isåfall spelar vi ett AG&G-kapitel som fortsätter på det vi spelade sist, vidare omständigheter kan diskuteras (alltså exakt när det tar vid efter den senaste berättelsen osv.)
Men hursomhelst, om ni hinner läsa det här: Kan ni spela? Skriv!
21 juni 2006
Torsdag.
17 juni 2006
AG&G, tack.
Kan ni på måndag?
8 juni 2006
Aight.
Sedan försöker vi som bestämt komma igång med Bliss stage så fort som möjligt.
6 juni 2006
AG& fucking G
Till Rein: Här är länken till pdf:en i vilken plotelement-listorna finns. Välj och vraka! http://www.lumpley.com/pdfs/cnc.pdf det ligger på sidorna 21-23, under "Plot elements" (resten av filen är ganska ointressant då den innehåller ett gammalt ganska kackigt spel som inte har något med AG&G att göra utöver själva listorna.)
4 juni 2006
Ang. morgondagens spel.
Vad säger ni?
Själv är jag mer sugenen på pta egentligen, men joel har ett bra argument. I sånna fall måste vi naturligtvis spela pta snarast möjligt ändå.