Vilka kommer, förresten? Vilken tid vi startar hänger lite på när Torbjörn kommer hem.
Johan
Erik vid fyra(?)
TB förhoppningsvis före tre
Jonas förhoppningsvis
Joel kommer
Jag tänker mig utposten som ett brokigt mikrokosmos, vars invånare tillsammans utgör ett tvärsnitt ur det ammenitiska samhället. Till skillnad ifrån kulturens centrum har här de lägre klasserna, utanför husens förgiftade sfär av grandiost lyxleverne, en synlighet och en röst i och med att alla lever sida vid sida. Det betyder naturligtvis inte att de skulle vara ens i närheten av jämlika, eller att man skulle ha skakat av sig gamla beteenden och sedvänjor i någon större utsträckning, men hemma på kontinenten handlar allting om husen medan de för kolonisatörerna utgör någonting emellan en avlägsen bundsförvant som med långa mellanrum sänder välbehövliga resurser och en hetsig styrelse som ställer omöjliga krav utan perspektiv på situationen. Den allmänna uppfattningen är i varje fall att alla på utposten med närmare koppling till husen utan undantag befinner sig där som en bestraffning, en prövning eller på grund av något ränksmideri.
Även nybyggarna ur de lägre stånden tenderar att befinna sig där som en desperat sista utväg eller möjlighet. Ordningen skall hållas av ett kompani soldater som utgör en slags straffkoloni inom lägret. Hårdföra förbrytare som i bästa fall besitter någon form av militärisk disciplin men som grupp knappast är kapabla till upprätthållande av någon ordning i frånvaro av en stark ledare. De familjer som flyttat ut för att delta i öppnandet av en ny kontinent är naturliga skäl sådana som inte har något kvar där hemma, möjligen med undantag för fullständigt fanatiska idealister vilka ser upptäckandet och tämjandet av den nya världen som en nästan helig uppgift. Den inställningen är dock extremt ovanlig på den sociala trappans lägre steg.
Jag minns inte vad vi sa om det här och misstänker att min idé inte stämmer överens exakt med det, men jag föreställer mig att utposten upprättades för typ ett eller två år sedan. Tillräckligt mycket tid för att sjukdomar, försvinnanden och misslyckade skördar krävt sin tribut av befolkningen samtidigt som husen därhemma börjar bli rastlösa. Under denna tid har man heller inte lyckats tränga en enda tum in i den hotfulla urskogen. Den enda kontakt med infödingarna som är möjlig än så länge är en klan, bosatt någon kilometer norrut längs kusten som livnär sig på fiske, vars överhuvud tycks inse vikten av fredliga, goda relationer med besökarna. Detta tycks dock ha försatt dem i onåd hos de djupare i djungeln belägna familjerna, som är avgörande för möjligheten att bryta mark längre in. De nyinflyttade varierar i sin inställning till infödingarna. Många är fortfarande ointresserade av samröre – de är här för att använda landet och dess naturresurser. Andra söker sätt att utnyttja qekerna på olika sätt. Vissa avser bara att stanna tills alla broar är brända och de har fått vad de vill ha medan andra söker finna en kompromiss med djungeln som låter dem överleva.
Förutom allt mystiskt djungelguide-crunch som finns hos vissa medlemmar av Qek-kulturen (för att lära sig en ny secret måste man som bekant ha någon som lär ut den) innehåller Ammeniternas nya regler en del potentiellt viktiga inslag i en sådan här kampanj. Det handlar framförallt om upprättandet av handelsrutter, avtal och inmutande av områden – den enda egentliga lagstiftning som existerar i Ammeni. Det är naturligtvis inte något måste att dessa färdigheter finns hos era karaktärer, men det kan vara värt att överväga ifall ni skulle vilja hålla på med det och inte vill behöva vara skyldiga ammenitiska handelsmän några tjänster. Säg till ifall ni är intresserade av att skaffa detta till era karaktärer redan nu så kan jag berätta mer detaljerat om de reglerna. Det finns så klart massa saker som inte är secrets också, vilket man kan köpa omedelbart utan att behöva en läromästare. Key of the deal, eller key of colonialism är två snabba exempel på grejer som skulle kunna passa.
Vad jag framförallt vill fiska efter i den här diskussionen är att ni överväger två saker:
1. Karaktärens aktuella situation, stillastående eller i rörelse? Skillnaden ligger i om du vill att jag som SL skall sparka in karaktären i en krissituation eller om du hellre gör det själv. För mig är båda alternativen lika roliga, det viktiga är att jag får någon slags beskrivning av situationen – Innehåller din bakgrund några intressanta sekundära karaktärer? Familj? Kollegor? Vänner? Behöver några uppfinnas? Skulle det vara okej om jag hittade på sådana senare? Har karaktären redan förhållanden med några av de andra spelarnas karaktärer? Hur bor han? Vad gör han? Har han överhuvudtaget en rutin? Befinner han sig i något slags trubbel? Vill du själv definiera det trubblet eller ska spelledaren göra det?
2. För att öppna upp situationsbyggandet och ge er möjlighet att peka på eller skapa egna intressanta aspekter av berättelsens grund vill jag uppmuntra valet av keys som skapar ett band till en (och eventuellt introducerar en ny) SLP. I den nya utgåvan har man sammanfattat dessa (som tidigare hette typ guardian, fraternity osv) i en ny key som heter Relation eftersom de ändå hade i princip samma XP-kriterier.
