Det här kommer antagligen bli lååååångt så ni får väl läsa det i små portioner eller något om ni har ont om tid. Jag har tänkt presentera två olika förslag som jag är ganska taggad på. Då jag är osäker på hur mycket ni minns om Sorcerer vet jag inte riktigt hur lättförståeligt allt det här kommer att vara, men ni får väl ställa frågor när de kommer upp helt enkelt.
Jag har den senaste tiden skummat mina sorcerer-böcker en hel del och i samband med att jag såg Naked Lunch häromveckan uppstod en idé till en setting inspirerad av Burroughs surrealistiska knarkkonspirations-thrillers. Ni vet hur Lee i filmen/boken tror att han är (eller är, det vet man ju faktiskt inte) en agent för någon sorts märklig myndighet (hans överordnade är ju den där freakade skrivmaskinen) som får honom att döda sin fru (som egentligen är en agent från Interzone eller något). Jag tänker mig att Sorcerers i den här settingen kan vara människor som genom bruk av droger tar sig in i Interzone av olika anledningar, en del kan vara/tro de är agenter medan andra har egna syften (Interzone är ju en enorm frihamn och marknad för skumma typer som inte accepteras i sina hemstater så det kan finnas många anledningar att vilja ta sig dit.) Demoner kan komma i många olika former, men man bör försöka hålla sig till de Burroughsianska temata man har att jobba med (insekter och tusefotingar av olika slag, skrivmaskiner, instrument för drogbruk t ex kanyler, byråkratiska symboler som portföljer mm.) det är dock ett brett område med nästintill obegränsade möjligheter hursomhelst.
Okej det var den första sorcerer-grejen jag ville ta upp. Frågor? Kommentarer? Idéer?
Den andra idén kräver lite bakgrund för att kunna förklaras. Ett av supplementen jag har köpt till Sorcerer heter Sorcerer & Sword, och dess syfte är att vara ett verktyg för att skapa fantasyberättelser i pulp-erans stil (exempel på författare är Moorcock och Howard). Den kännetecknas av våldsamma, mörka historier utan fjolliga humanoida raser som alver och dvärgar och magin är en skrämmande och ondskefull kraft istället för den färgglada skiten som finns i D&D och moderna fantasyböcker. Vad som dock är allra viktigast, särskilt för Sorcerer & Sword, är att man inte har en massa detaljerade världar med enorma kartor och hemmagjorda språk innan man har börjat skriva sin historia. Berättelserna skall handla om karaktärerna, och då bör också världen skapas runt karaktärerna och deras äventyr. De flesta klassiska fantasyberättelserna (Conan, Elric osv...) skrevs på detta vis och det är också därför de är så mycket bättre än all ny skit!
Så anyway, Sorcerer & Sword är alltså ett verktyg för att skapa den typen av berättelser med hjälp av Sorcerer. Jag har nyligen köpt ett supplement till det som heter Charnel Gods. Det innehåller framförallt en bakgrund och setting till Sorcerer (en sorcerer-setting alltså, inte en detaljerad fantasyvärld!) Det är en värld som är fast i en oändlig cykel av förödelse och återfödelse. Bakgrunden är att de gamla gudarna dog i en serie krig emot de Lovecraftianska "Namnlösa" och lämnade sina lik som en sorts mur emot dessa utomjordiska bestar för att förhindra deras återinträde till världen. De lämnade efter sig en samling fruktansvärt mäktiga vapen (Fell weapons, vi får väl fixa någon schysst översättning) till mänskligheten för att de skulle kunna ta upp kampen när de Namnlösa bryter igenom väggen (vilket händer då och då).
Det enda kruxet är att världen går under varje gång detta händer, på grund av vapnens fasansfulla kraft.
Rollpersonerna är människor utvalda av ödet för att resa in i Likfälten (där dessa murar av lik står), hitta sitt egna vapen och påbörja apokalypsen. Den karaktär som först når Humanity 0 blir en sorts regissör för apokalypsen. Eftersom det är S&S finns det som sagt ingen enorm världsbeskrivning utan det är framförallt den här bakgrunden och definitioner av olika Sorcerer-regelelement (Humanity, Lore osv...) En viktig poäng kring den här världen, som skiljer den från många rollspelsvärldar är att den enda som magin som finns är den som existerar kring de här vapnen. Själva settingen utöver dessa detaljer är som vanligt i sorcerer, upp till oss själva att definiera. Man bygger en grundstomme som kallas "Epok" (ni vet, världen går under hela tiden och nya epoker föds i en oändlig cykel) och börjar sedan spela utifrån det man har skapat. Tanken är alltså att världen skall gå under i varje äventyr man spelar med detta, och sedan kan man hoppa tillbaka och spela äldre epoker eller spela senare, där saker man planterat i de gamla kan dyka upp och ruiner ifrån tidigare civilisationer finns här och där.
Jag är jävligt taggad på det här, eller bara vanliga Sorcerer & Sword. Hursomhelst tycker jag det vore coolt att testa det här framförallt för möjligheten att skapa en egen ganska löst definierad fantasyvärld och låta berättelsen fokuseras på karaktären istället för att bli ett sorts museumrollspel som det lätt kan bli annars (kolla in alla coola grejer som de här gubbarna har skapat i sin värld, men smutsa inte ner glaset!). Tanken med S&S är att karaktärerna skall ha möjlighet att vända upp och ner på världen, om de vill. Och jag tror det blir allra roligast om man liksom har spånat lite tillsammans för att få fram grunden.
Den här metoden skulle jag också vilja testa i samband med Riddle of Steel någon gång när vi är sugna på att spela det.
Öhm, tja det var mina sorcerer-tankar för närvarande. Jag har lite settingidéer till S&S (och CG) också men jag tänkte vänta med dem tills jag får höra om det öht finns något intresse för Sorcerer.
3 kommentarer:
Jag blev jävligt taggad. Särskilt på S&S faktiskt. Charnel Gods lät helt fantastiskt intressant, men jag skulle absolut kunna tänka mig att spela S&S som det är också.
Skulle absolut vilja spela nått Moorcock-aktigt. Vore suveränt.
ja, det låter jävla läckert. framför allt (som den fantasi-imperialist jag är) så tycker jag om tanken att konstruera sin egen värld "in-game"...
som jag förstod ditt inlägg som. charnel gods sa du? i love it longtime.
Ja, man kirrar en liten grundstomme med kulturella grejer och en plats där äventyret kan utspela sig (så att man har något att skapa karaktärer ifrån) och sedan utvecklas världen under och mellan spelsessionerna. Spelar man charnel gods får man väl ta det lite lugnt med alla sina idéer eftersom man vet att spelet går ut på att världen man skapat ska förstöras, då kan man lika gärna spara några bra idéer till nästa gång.
I vanliga S&S är det straight up Conan stylee som gäller. Där var conan på en ny plats i varje berättelse, vilket så småningom skapade en extremt rik och fantasifull värld.
Skicka en kommentar